LINDA

Har suttit och tänkt en massa idag och jag förstår mig inte på mina egna känslor. Ena sekunden är jag typ dökär i en kille och andra sekunden så är jag riktigt äcklad av han, kan någon förklara varför man känner såhär?.
Äsch jag behöver ingen kille i mitt liv. Jag trivs som jag har det nu och jämt och ständigt hitta på saker med kompisarna och inte behöva tänka på att såra, svika och allt det där.
Har en gång haft ett 2års långt förhållande visst det var helt underbart men nu efter det tror jag att jag behöver vara ensam tills jag verkligen hittar en person jag älskar på riktigt.
Jag måste ju säga att jag känner mig lite skittso för ena sekunden vill jag ha pojkvän och andra sekunden vill jag verkligen inte ha det. Aja dom gångerna jag verkligen vill ha det är nog när jag ligger i min säng ensam och är sjuk, känner mig allmänt ensam eller ser ett par som är så lyckliga tillsammans.
Det som gör mig att jag absolut inte vill ha kille är för att jag har sett så många av mina vänner så ledsna pgo av att förhållanden har spruckit och liknande. Jag själv har gått igenom väldigt mycket när det gäller kärlek. Jag har både blivit älskad, sårad och sviken. 
Handlar allt om känslor och kärlek ? .