LINDA

Har suttit och tänkt hela dagen och pratat ut med Emma, tack vännen <3
En person som fanns i mitt liv för några månader sen försvinner aldrig ur mina tankar och jag kan inte fatta varför! Jag var kär förut men det känns inte som att jag saknar det vi hade för det vi hade var inte tillräckligt för mig. Vi har haft jätte underbart tillsammans men också förjävligt tillsammans men ändå sitter jag och tänker på dig dagligen. Hur lång tid ska det ta innan jag släpper taget?
Du har gjort mig så illa genom tiden du har både sårat och gjort mig besviken massvis med gånger men ändå så sitter jag här med gråten i min hals och förstår inte varför! Kan någon förklara för mig vad det är?
Jag vill bara ta upp telefonen och ringa dig och träffa dig igen och bara prata ut även fast jag vet att det aldrig skulle bli bättre av det. VARFÖR VARFÖR VARFÖR är det så här?.
Vissa säger att det är för att jag fortfarande älskar dig men inte är kär i dig. Visst det kan stämma men jag orkar inte sitta i den här skiten längre. När ska jag få slippa se dig och få det pirret i magen varför gång du säger hej och frågar hur jag mår?. Jag bryter ihop bara av att sitta och skriva detta men kände ändå att det är lika bra så att jag får ut mina känslor.
Varför har du stått och gråtit i min famn och sagt att du älskar mig och sagt att jag är den personen som har gjort allt för dig? varför har du sagt att du vet att det kommer bli vi en dag men att det kan ta en vecka,månad eller ett år, men du var säker på att det skulle bli vi?  var det bara skitsnack eller var det sanning?.

kärleken är underbar när man har den, men när man inte har den känns det förjävligt!