LINDA

Ja folk har olika syn på vänskapen. Vissa tål mer än andra och med det menar jag att vissa har längre stubin än andra. Min syn på vänskap är att man ska kunna skratta, ha kul, gråta och vara förbannad, att man helt enkelt ska kunna göra ALLT tillsammans. Alla kompisar bråkar och tjaffsar å det är fullt normalt MEN jag förstår inte hur vissa kan kalla sig min bästa vän men gå bakom ryggen på mig gång på gång! Hur länge ska man orka? hur många chanser ska en människa få innan den fattar? visst alla gör misstag men det går till en viss gräns! Som dom flesta säger " man lär sig av sina misstag" och dom misstagen jag har begått har jag lärt mig utav... jag är så trött på att vara osäker på vart man har vissa, jag är trött på att hela tiden gå och vara deprimerad för att jag tycker att det känns jobbigt, konstigt mellan mina vänner, och vara allmänt arg hela tiden. Jag har insett vad det beror på nu och det är för att jag inte mår bra psykiskt. OCH vid det här tillfället tycker jag att man ska få stöd av sina nära och kära.
Jag orkar inte känna och må så här längre så snart bryter jag med vissa. Det kankse känns som fan eller jag är SÄKER på att det kommer göra det MEN för att må bättre själv så verkar det som att det är de som krävs.

Ta vara på dom ni har och ta inte varandra för givet!